Igår var en riktigt dålig dag.... Jag har under veckor haft diskussioner med min ex man som tömt mig på energi. Sen sonen med sina utbrott och uttalanden blev för mycket 😢 Jag gav upp. Har inte sovit ordentligt på över en vecka. Bara var ledsen hela tiden. Avlösningen skulle komma vid 17. Filip kom från fritids och var arg för att han inte fått handlat godis på väg hem. Slog Gabriel och sa att nu skulle han åka ner till affären, försöker tala om att det går inte nu. Slår till Hugo för att få åka. Åter inte nu för Kattis kommer snart och vi ska äta mat innan. Tar sin väska och går. Pappan är här så jag skulle hinna till stallet innan avlösning (första gången, så jag ska vara med så Hugo får lära känna dom innan jag lämnar dom ensamma. Filip har samma personal på kortids så han känner dom). Åker iväg och kollar efter Filip efter en stund ser jag honom på väg hem så jag åker till stallet och tårarna bara rinner. Vill verkligen inte ha det så här... fixar i stallet och tar in hästarna, känner hur jag får panik över att åka hem. JAG VILL VERKLIGEN INTE ÅKA HEM!!! Åker sakta och tankarna om att inte åka hem finns men försöker tänka på dom andra barnen. Står ute på parkeringen en bra stund och tårarna bara rinner. Till slut går jag in men klarar inte av att möta en människa. Lägger mig i sängen och försöker samla ihop mig. När det är drygt 1 timme kvar av avkastningen går jag ut och talar om vilken s**t vecka det varit. Det är tur att dom hört vilka problem vi har hemma. Filip säger inte mycket, hans ångest över sitt utbrott och beteende kommer. Totalt slut lägger jag barnen och Filip somnar direkt när han fått sista medicinerna. Hugo somnar 15-20 minuter efter. Äntligen ska jag få sova 👍😀  men totalt slut så kan jag inte somna 😵😰  huvudet dunkar och känns som det ska explodera. Somnar runt 12 vaknar i panik flera gånger under natten.... 7 ringer klockan 😲  huvudet dunkar fortfarande, ögonen helt svullna orken borta... Ger barnen frukost innan det är dax att åka till dagis och fritids. Kommer till jobbet och gör det jag ska. Nära att bara lägga mig ner av utmattning och huvudvärk. Orkar ta mig igenom dagen och ber pappan hämta barnen så jag hinner vila en liten stund. Fredag kl 17 ska Filip på kortids, Hugo till pappa och Gabriel till kontaktfamiljen. Packar väskor och får iväg alla. Nu ska jag bara vara.  Jag och Emilia åkte till stallet och var in och handla lite små pizzor till kvällsmat 🍕. Lugnet och tystnaden är så skönt. Huvudvärken börjar släppa. Tv tittande en stund. Skulle försöka sova för nästan en timme den men det kryper i hela kroppen och tankar och funderingar stör sömnen. I helgen ska jag ta tag i tvätt och städning. Jag och Emilia har bestämt att vi ska ta promenad imorgon. Så kanske vi kan få lite lugn i kropp och själ. Stallet och lite fix ska vi göra också för att få lite avstressande och energi påfyllning till söndag då alla barn ska komma hem 💗  även om jag är helt slut och längtar till dom ska åka så jag får lite egen tid och kunna vila så går det någon timme så saknar jag dom och önskar att dom vore här. Ja jag älskar mina barn så himla mycket 💗💗💗💗  Bryt ihop och kom igen starkare och med nya idéer hur vi ska gå vidare 😀  nu har jag fått skrivit av mycket av tankar och funderingar så nu ska jag sova 😀  ta hand om varandra! 💗

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag var faktiskt taggad på att gå till skolan idag men så försover jag mig istället och bestämer mig för att plugga lite hemma istället eftersom att jag pendlar ca 1h så va det inte värt att sitta och åka fram och tillbaka. ja pluggandet blev inte så...

   igår så var jag med mamma på hennes jobb och kom hem ca 14 och då kollade jag på youtube ett tag somnade även en stund och filip han var sur när han kom hem så han stack till affären och kom hem efter ca 30 minuter. LSS kom klockan 17 då satt vi o...

Hej! tänkte att det kunde vara lite kul att se bilder på oss barn, så jag letade upp några    / Emilia 16 första bilden är på Gabriel (adhd) och världens snällaste ponny! andra bilden är på mig (Emilia) och filip (autism)     och så sis...

Ja nu har jag äntligen kommit till detta steget att försöka berätta om familjens vardag. Att vara ensamstående med egna diagnoser och 3 barn med olika diagnoser (2st med autism och 1 med ADHD).... Samt stackars Emilia (16år) UTAN diagnos      Att...